Analys pekar på kostnader i mångmiljardklassen

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Bedömningen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter EU ETS återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Efter att den maximala flexibiliteten via EU ETS har utnyttjats återstår enligt IVL:s genomgång ett gap på 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater också har underskott, vilket gör tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av utsläppsrätter från EU ETS).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målen missas flera år i rad uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. IVL:s analys hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), framtagen av IVL på uppdrag av WWF.