Stor del av beståndet från 1965–1974 kvar på låg renoveringsnivå

En ny sammanställning av SCB-statistik, framtagen till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, visar att en stor andel av lägenheterna från miljonprogramsåren i Jönköpings län ännu inte har genomgått någon större upprustning. I länet klassas 78,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 som antingen ej eller lätt renoverade.

För Gislaveds kommun lyfts också en hög andel mellan- eller totalrenoverade hyreslägenheter i beståndet från 1965–1974 i rapportens tabellunderlag.

Så ser siffrorna ut i Jönköpings län

Enligt statistiken finns totalt 17 485 lägenheter i Jönköpings län som uppfördes under perioden 1965–1974. Av dessa är 13 714 lägenheter (78,4 procent) ej eller lätt renoverade.

• 34,9 procent är ej renoverade
• 43,5 procent är lätt renoverade
• 21,6 procent är mellan- eller totalrenoverade

Som jämförelse uppges att 74,9 procent av lägenheterna i landet som helhet (1965–1974) inte har genomgått någon större renovering.

Gislaved nämns i rapportens kommunjämförelse

I rapportens tabell över kommuner med högst andel mellan- eller totalrenoverade hyreslägenheter (i beståndet från 1965–1974) finns Gislaved med 56,1 procent mellan- eller totalrenoverade hyreslägenheter (677 av 1 207 lägenheter i det analyserade beståndet).

Branschen: underhåll som skjuts upp riskerar bli dyrare

I pressmeddelandet (daterat 7 september 2026) kommenterar Måleriföretagen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna resultaten och pekar på ett växande behov av långsiktigt underhåll. Måleriföretagens vd Pontus Sjöstrand lyfter att kostnader inte försvinner när underhåll skjuts upp:

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Sveriges Allmännytta hänvisar i sammanhanget till en egen beräkning om att underhållsskulden i den allmännyttiga sektorn uppgår till 686 miljarder kronor.

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Även Fastighetsägarna pekar på att stigande kostnader kan tränga undan planerat underhåll och efterlyser ett mer långsiktigt angreppssätt.

– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem förslag i rapporten

Måleriföretagens rapport Renovera Sverige lyfter fem områden som enligt dem kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

1. Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
2. Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
3. Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
4. Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
5. Stärk kunskapen om underhållsskulden.