Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. I rapporten lyfts både en positiv trend i stadsmiljö och fortsatt stora problem med nikotinskräp samt stora skillnader mellan svenska stränder.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det enligt undersökningen bara cirka en av tio som erkänner att de själva skräpat ner. Skäl som uppges är bland annat slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter ner

För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, med totalt 30 % sedan 2023.

Exempel på minskningar i stadsmiljö (2023–2025) som lyfts i rapporten:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar gått ner i mätningarna står nikotinprodukter fortsatt för den största delen av skräpet i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 utgör fimpar 46 % av allt skräp och snus 23 %. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål uppges nikotinskräp stå för cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att konkretisera resultaten har Håll Sverige Rent översatt mätningarna till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål, enligt pressmeddelandet.

Exempel på vad som ingår i den kilometersträckan:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men inte i nedskräpning

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visade dessutom nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket enligt pressmeddelandet ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer under 2025 var snus det vanligaste skräpet och uppges utgöra 25 % av det som hittades.