GislavedsNytt

Gislaved som industrikommun: från remfabrik till digital omställning

Gislaved som industrikommun: från remfabrik till digital omställning
Foto: Gislaveds Industrimuseum (Google Places)

Gislaved står inför digital omställning: automation, utbildning och platsmarknadsföring avgör industrins framtid.

Annons

Gislaved på tröskeln: en industrikommun som vill forma framtiden

Gislaveds industriarv är konkret och välbekant för oss som bor här: fabriks­lukt, verkstadsrytmer och en företagaranda som gått i arv genom generationer. Men bakom nostalgins silhuett finns en tydlig dagordning för framtiden – digitalisering, automation och kompetensförsörjning. Kommunens egna dokument, från omvärldsanalysen 2023–2033 till årsredovisningen 2024 och den kommunala digitala agendan, visar att Gislaved vill bli en modern industrikommun där historien fungerar som språngbräda, inte ankare.

Historien som grund – från remfabrik till högteknologisk produktion

Vår industrihistoria började vid Nissan och gamla bruksmiljöer; Nissafors och flera andra järnbruk satte tonen för en region där vattenkraft, skog och hantverkskunnande skapade tidiga jobb och uppfinningar. Gislaveds stora gummiföretag (Svenska Gummifabriks AB) och den tidiga plastproduktionen lade grunden till ett kluster av plast-, gummi- och metallföretag som idag står för tusentals jobb. Industrimuseet i remfabriken vid Nissan illustrerar detta arv på ett föredömligt sätt – det är en påminnelse om att vi i Gislaved tidigt anpassat oss till nya material och produktionssätt.

Vad betyder industrin för vår vardag och kommunekonomi?

Som kommun är vi starkt beroende av industrin: skatteunderlaget, sysselsättningen och möjligheten att erbjuda bra skola, vård och omsorg hänger ihop med industriernas konkurrenskraft. Men det finns risker: befolkningsminskning, lågt inflöde av eftergymnasialt utbildade och generationsskiften i familjeföretag. Därför är satsningar på automationsutbildningar, Living-gislaved (för internationell rekrytering) och samarbetet inom GGVV viktiga pusselbitar för att säkra framtidens kompetens.

Varför digitalisering och automation är centralt – och hur det praktiskt påverkar oss

Kommunens digitala agenda och omvärldsanalysen ställer digitalisering och automation framför allt annat som nyckel för att klara välfärden och industrins omställning. Konkreta områden där detta redan syns:

  • Företagen investerar i robotar, formsprutningsautomation och integrerade styrsystem.
  • Gislaved Energi rekryterar automationstekniker för att driva modernisering och säkra energiförsörjningen i en elektrifierad industri.
  • Kommunens labbverksamhet testar RPA, IoT och AI för att automatisera administrativa flöden och frigöra tid i skola och vård.

Dessa satsningar påverkar vardagen: bättre driftssäkerhet i fabriker, snabbare handläggning i kommunen och möjligheten att skapa mer kvalificerade jobb istället för att bara ersätta människor med maskiner.

Gislaveds styrkor – och några guldkorn

Det finns skäl att vara stolta. Några lokala styrkor och intressanta fakta:

Annons
  • Gislaved var tidigt ute med plastproduktion – och enligt Industrimuseet var här även första svenska tillverkningen av vissa kända plastdetaljer.
  • Industriell företagaranda och ett tätvävt nätverk av små och medelstora företag ger snabb problemlösningsförmåga.
  • Kommunens digitala agenda med laboratorieprojekt för RPA, IoT och AI är ovanligt konkret för en kommun i vår storlek.

Dessa faktorer ger oss en bra startpunkt för att koppla ihop utbildning, näringsliv och infrastrukturnätverk.

Aktuellt läge och vägen framåt

Just nu är situationen ambivalent: industrin i Gislaved är modern och automatiserad, men kommunen kämpar med demografiska utmaningar och ett pressat ekonomiskt läge (årsredovisningen 2024 visar negativt resultat och ökad låneskuld). Nyckelprioriteringarna framåt blir därför:

  • Att etablera och skala automationsutbildningar i samarbete med GGVV-regionen och lokala företag.
  • Att stödja små och medelstora företag i investeringar och kompetensväxling, så att inte utvecklingen blir ojämn.
  • Att fortsätta platsmarknadsföring och Living-gislaved för att locka internationell kompetens som kompletterar lokal arbetskraft.

Om vi lyckas med dessa insatser ser framtiden ljus ut: en kontrollerad omställning där automation stärker konkurrenskraften och nya utbildningsvägar skapar fler kvalificerade jobb. Misslyckas vi, riskerar kommunen att hamna i ett mer fragmenterat scenario med stigande sårbarhet. Men den starka lokala företagskulturen och de tydliga politiska dokumenten ger mig hopp – Gislaved har både vilja och verktyg att styra utvecklingen i rätt riktning.

Vill du veta mer? Läs kommunens omvärldsanalys, årsredovisning och digitala agenda för detaljerade siffror och målsättningar.

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle