GislavedsNytt

Annons

Från Stötabomossen till Formel 1 – Anderstorps bana lever vidare

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Från Stötabomossen till Formel 1: Anderstorps bana är fortfarande en viktig tillgång för Gislaved och bygden.

Annons

På Stötabomossen utanför Anderstorp växte en idé som få trodde på till en internationell tävlingsarena. Scandinavian Raceway i Anderstorp, ofta kallad Anderstorp Raceway, blev på bara några år Sveriges enda Formel 1-bana. Den berättelsen handlar förstås om fart och motorljud – men lika mycket om lokalt entreprenörskap, föreningskraft och en industribygd som vågade tänka större än sin egen storlek.

Från mossmark till världsbana

I mitten av 1960-talet ville Sven ”Smokey” Åsberg, Bertil Sanell och Åke ”Rörkrökarn” Bengtsson skapa en asfalterad träningsbana. Provsprängningar genomfördes på Stötabomossen 1966, omkring två kilometer från Anderstorps centrum. Samma år bildades Anderstorp Racing Club, ARC, och bolaget A-ringen AB. Planerna växte snart långt utöver en enkel träningssträcka: resultatet blev en bana på drygt fyra kilometer, byggd med internationella ambitioner, tillsammans med en omkring 1 000 meter lång start- och landningsbana.

Den lokala förankringen var viktig från första början. Företagare och företag i trakten tecknade aktier i A-ringen AB, och dåvarande Anderstorps och Gislaveds kommuner bidrog med borgensåtaganden. Flygfältsidén lockade investerare och knöt samman företagsamhet, teknik och motorsport. ARC tog ansvar för tävlingsverksamheten. Det var alltså inte bara en bana som byggdes, utan en gemensam satsning där näringsliv, kommuner och ideella krafter skulle få den att fungera.

Anläggningen stod klar på anmärkningsvärt kort tid. Den officiella premiären hölls den 16 juni 1968 med ett internationellt entimmeslopp för sportvagnar. Jo Bonnier vann i en Lola T70. Innan dess hade klubben ordnat en sluten tävling för att öva funktionärerna – en liten men talande detalj om hur mycket arbete som krävdes bakom kulisserna. Åsberg sade efter invigningen att Formel 1 skulle komma inom fem år. Han blev utskrattad, men 1973 kördes Sveriges Grand Prix på banan.

Sex Grand Prix och två legendariska segrar

Mellan 1973 och 1978 arrangerades sex Formel 1-lopp i Anderstorp. Banan är fortfarande den enda i Norden där Formel 1-tävlingar har körts. Att en ort med färre än 5 000 invånare kunde ta emot den globala motorsportens största cirkus är en historia som fortfarande ger lokal stolthet – och säger något om den kraft som fanns i den tidens föreningsliv och företagande.

Anderstorp fick dessutom en särskild plats i sportens teknikhistoria. År 1976 vann Jody Scheckter Sveriges Grand Prix i Tyrrell P34, den berömda sexhjuliga bilen. Det blev den enda Formel 1-segern för en sexhjulig bil. I det sista svenska Formel 1-loppet, 1978, segrade Niki Lauda i Brabhams uppmärksammade BT46B, ofta kallad ”fläktbilen”. Banan blev därmed skådeplats för två av mästerskapets mest omtalade konstruktioner – ett ovanligt stycke världshistoria med hemvist i Gislaveds kommun.

Formel 1-eran tog slut efter 1978. Det var inte en enda händelse som avgjorde saken: sporten blev allt dyrare och mer kommersiell, samtidigt som Sveriges främsta förare och publikmagneter Ronnie Peterson och Gunnar Nilsson gick bort samma år. Men slutet på Grand Prix-loppen innebar inte slutet för banan. Under 1970-talet arrangerades också internationell roadracing, och ARC växte från omkring hundra medlemmar 1966 till cirka 700 under motorsportens starkaste år. Kompetensen som byggdes upp – inom säkerhet, arrangemang, teknik och funktionärsarbete – blev en del av platsens arv.

En tillgång för hela kommunen

För Gislaved är Scandinavian Raceway mer än ett historiskt landmärke. Den berättar om en kommun där tekniskt kunnande, tillverkning och entreprenörskap länge varit centrala delar av identiteten. Banan visar hur lokala initiativ kan skapa en internationellt känd verksamhet, och den fortsätter att bidra till besöksnäringen när tävlingar och evenemang lockar människor till bygden. Besökare kan också ge ringar på vattnet för hotell, restauranger och handel i regionen.

Ägar- och driftbilden är samtidigt värd att känna till. Gislaveds kommun äger sedan 1979 marken, anläggningen och byggnaderna, i dag genom det kommunala bolaget Gisletorp Lokaler AB. SRW Anderstorp AB hyr och driver anläggningen. ARC arrangerar tävlingar som ideell förening, medan delar av depåområdet används av Motorsportgymnasiet. Det är en kombination som för samman kommunal infrastruktur, privat drift, föreningsliv och utbildning – och som gör att banan används även när det inte pågår tävling.

Annons

Motorsportgymnasiet har funnits i depåhuset sedan 2006. Skolan utbildar inom fordonsteknik och racingteknik och har enligt kommunens uppgifter omkring 100 elever från hela Sverige. För Anderstorp betyder det att unga människor och specialistkompetens kommer till orten, och att motorsportmiljön blir en del av utbildningens vardag. Depån är med andra ord inte bara en plats för team och tävlingsbilar, utan också en lärmiljö där nästa generation kan bygga teknisk kunskap.

Aktiv bana – med ansvar och avvägningar

Under 2026 har verksamheten fortsatt med tävlingar och nationella arrangemang. Formula Nordic körde i maj, och den 12–13 september stod Scandinavian Raceway värd för SM-finalen i roadracing. Det visar att banan fortfarande kan samla förare och publik kring motorsport på hög nivå, även om Formel 1 inte är en del av dagens verksamhet. Kommunen har beskrivit anläggningen som en viktig tillgång och uttryckt ambitionen att den ska kunna utvecklas och skapa nytta för hela bygden.

Framtiden handlar därför inte om att lova Formel 1:s återkomst, utan om hur en aktiv flerfunktionsanläggning kan fortsätta vara relevant. Tävlingar, testverksamhet, utbildning och besöksnäring kan komplettera varandra – förutsatt att verksamheten fungerar tillsammans med boende, natur och kommunens långsiktiga planering. Gislaveds översiktsplan pekar ut banan som en viktig verksamhet och ett kulturmiljövärde. Den betonar också att tillståndsgiven motorsport inte ska trängas undan av ny känslig bebyggelse nära banan.

Buller, verksamhetstider och information till närboende är en del av villkoren för driften. Därtill behöver planeringen ta hänsyn till bland annat skyfall, översvämningsrisker och naturvärden. Det är en mer komplicerad bild än nostalgin om Formel 1, men också en mer användbar sådan: för att bevara banan måste den kunna samexistera med sin omgivning och utvecklas på ett ansvarsfullt sätt.

Från lokal dröm till gemensam framtidsfråga

Scandinavian Raceway började med en djärv idé på en mosse och blev en arena där världsstjärnor tävlade inför en internationell publik. I dag är den en del av Gislaveds identitet, en mötesplats för föreningsliv och motorsport och en utbildningsmiljö för unga. Den historien är värd att vara stolt över – inte bara för vad som hände på 1970-talet, utan för vad platsen fortfarande kan bidra med.

Den långsiktiga utmaningen blir att hålla samman de olika värdena: motorsportens behov, kommunens utveckling, närboendes vardag och ett kulturarv som inte går att flytta. Om Anderstorp lyckas med den balansen kan banan fortsätta vara mer än ett minne av Formel 1. Den kan förbli en levande tillgång, byggd på samma lokala initiativkraft som en gång tog den från Stötabomossen ut i världen.

Viktiga hållpunkter

  • 1966: ARC och A-ringen AB bildas; arbetet med banan tar form på Stötabomossen.
  • 16 juni 1968: Scandinavian Raceway invigs med ett internationellt sportvagnslopp.
  • 1973–1978: Sex Formel 1-lopp körs i Anderstorp.
  • 1976: Jody Scheckter vinner med Tyrrell P34, den enda sexhjuliga Formel 1-bil som tagit en seger.
  • 1979: Gislaveds kommun tar över ägandet av anläggningen.
  • 2006: Motorsportgymnasiet etableras i depåhuset.
  • 2026: Roadracing-SM-final körs på banan i september.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons

Fler artiklar i Samhälle