Högre priser och risk för störningar framöver

Kriget i Mellanöstern påverkar de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit och läget kan förändras snabbt. Myndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra aktörer för att bedöma om åtgärder kan behövas för att minska drivmedelsförbrukningen.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken varit nästan helt stängt för transporter i cirka fyra veckor, enligt Energimyndighetens pressmeddelande den 2 april.

Diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa

Energimyndigheten uppger att effekterna redan märks i Sverige genom stigande drivmedelspriser. De sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten är det framför allt tillgången på diesel och flygbränsle som kan påverkas i Europa, eftersom en stor andel vanligtvis importeras från Mellanöstern.

”Åtgärder kan bli aktuella”

Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup säger i pressmeddelandet:

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen.

Även Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap, kommenterar läget:

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer.

Exempel på möjliga åtgärder

Energimyndigheten listar flera exempel på åtgärder som kan bli aktuella om drivmedelsförbrukningen behöver dämpas:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt kan regeringen besluta om ransonering.

Regeringen: Sverige deltar i historiskt stor lageravtappning

Regeringen meddelade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra Sveriges del av en samordnad lageravtappning inom ramen för Internationella energibyrån (IEA). IEA har rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager.

Lageravtappningen ska pågå under perioden 2 april–30 juni 2026 och ske koordinerat med andra länder. Regeringen beskriver åtgärden som den största lageravtappningen någonsin.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager som motsvarar 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, så att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Den volym som Sverige deltar med motsvarar cirka 14 dagars lager.

Enligt regeringen passerar vanligtvis omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel Hormuzsundet. Regeringen betonar också att oljemarknaden är global, vilket gör att störningar kan få effekter även där direktimporten från regionen är liten.